Datumpalmsodlingen i Arava-dalen i Israel, som kännetecknas av ett stort behov av avdunstning, är utbredd och är uteslutande beroende av högfrekvent bevattning. Fruktuppsättningarna gallras vanligtvis tidigt i utvecklingen för att producera stora dadlar av hög kvalitet. Det har dock ännu inte gjorts några ansträngningar för att på ett heltäckande sätt undersöka fruktbelastningens effekter på dadelpalmens vattenanvändning, koldioxidflöden och tillväxt. Syftet med den här studien var att undersöka effekterna av fruktbelastningen på dessa faktorer. Tolv dadelpalmer, sex med borttagen frukt (”utan frukt”) och sex obehandlade (”med frukt”), bevattnades med lika stora mängder vatten i tillräckliga mängder för att upprätthålla optimala vattenförhållanden i marken. Saftflödet och frondelförlängningen mättes kontinuerligt. Gasutbytesparametrar (dvs. stomatalkonduktans och koldioxidassimileringshastighet) och frukttillväxt (dvs. fruktstorlek, -massa och sockerhalt) övervakades regelbundet. Inga signifikanta skillnader hittades i gasutbyte, vattenförbrukning och frondelförlängning mellan de två behandlingarna flera veckor efter det att fruktbelastningen började differentieras. En markant ökning av klyvornas konduktivitet och koldioxidassimilation i palmer med frukt jämfört med palmer utan frukt konstaterades dock under sockerackumulationen och efter skörd. En kontinuerligt ökande vattenförbrukning i palmer med frukt observerades också under dessa perioder, troligen som ett resultat av den progressiva återhämtningen av uttömda kolhydrat- och vattenlager i trädet. Dessutom var frondelförlängningen hos palmer med frukt anmärkningsvärt lägre än hos palmer utan frukt fram till slutet av skörden. Slutsatsen är att skördebelastningen har en uttalad effekt på den odlade dadelpalmens fysiologiska beteende och vattenanvändning. Därför måste bevattningshanteringen ta hänsyn till fruktbelastningen för att uppnå optimal avkastning.