Den första filmen som använde hyperlapse-tekniken verkar ha varit Pacer, filmad på Super 8-film i Montreal 1995 av Guy Roland, efter experiment under 1980- och 1990-talen. Det har föreslagits att själva termen ”hyper-lapse” först användes 2011 av den amerikanske filmskaparen Dan Eckert, och att den varaktigt myntades av Shahab Gabriel Behzumi´s Berlin Hyperlapse 2012.

Filmer gjorda av bilder som härrör från Google Street View och Google Maps har också kallats för hyperlapse-videor. Programvara som kan hjälpa till att producera videor i hyperlapse-stil inkluderar Hyperlapse från Instagram och ett program med samma namn från Microsoft.

Obemannade flygfarkoster har använts för att skapa hyperlapses från luften åtminstone sedan 2015.

Subgenrer till hyperlapse är flowmotion och hyperzoom. Flowmotion utvecklades på 2010-talet av den brittiske filmskaparen Rob Whitworth. Den kombinerar hyperlapse, timelapse och vanliga filminspelningar för att skapa en antydan om att en berättelse fortskrider i en enda lång, nästan oavbruten tagning. Hyperzoom utvecklades av Geoff Tompkinson och använder film- och efterproduktionsteknik för att skapa en sömlös flygning genom olika platser.